Sedan den 1 juli 2026 gäller Boverkets nya byggregler fullt ut. Övergångsperioden, då BBR och EKS fortfarande kunde väljas i nya ärenden, avslutades den 30 juni. Det gäller samtliga kravområden utom energihushållning, där kraven låg kvar i BBR ända fram till den 1 oktober 2026.

Reglerna har delats upp i nio separata föreskrifter, de allmänna råden har i huvudsak försvunnit och kraven är i större utsträckning formulerade som funktionskrav. Det innebär större frihet att välja lösning men också ett större ansvar att kunna visa hur den valda lösningen uppfyller kraven.

För den som arbetar med projektering, BIM, CAD eller digitalisering kan det få en minst lika stor betydelse för arbetssätten som för själva regelkunskapen.

Boverket nya byggregler - 9 föreskrifterna

De nio föreskrifterna

De nya byggreglerna är uppdelade i nio grundförfattningar som behandlar olika områden:

  1. Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder (BFS 2024:4)
  2. Bärförmåga, stadga och beständighet (BFS 2024:6)
  3. Säkerhet i händelse av brand (BFS 2024:7)
  4. Hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall (BFS 2024:8)
  5. Säkerhet vid användning av byggnader (BFS 2024:9)
  6. Skydd mot buller i byggnader (BFS 2024:10)
  7. Bostäders lämplighet för sitt ändamål (BFS 2024:11)
  8. Tillgänglighet och användbarhet (BFS 2024:12)
  9. Krav på tomter m.m. (BFS 2024:13)

Till dessa nio kom den 1 oktober 2026 ytterligare en grundförfattning, om energihushållning. Den beskrivs längre ned. Tanken med den nya strukturen är bland annat att göra reglerna tydligare och mer överskådliga. De olika föreskrifterna följer också i stort samma struktur, med gemensamma bestämmelser om bland annat definitioner, kontroll, projektering och utförande.

Men den kanske viktigaste förändringen ligger inte i hur föreskrifterna är sorterade. Den ligger i hur kraven ska uppfyllas.

Varför försvann de allmänna råden?

I det tidigare regelverket fungerade de allmänna råden ofta som en praktisk vägledning för hur ett krav kunde uppfyllas. Det gjorde det enklare att hitta en beprövad lösning, men kunde också göra att en viss teknisk lösning i praktiken blev norm.

I de nya reglerna har Boverket i stället velat ge större utrymme för olika tekniska lösningar.

Reglerna är därför mer funktionsbaserade och teknik- och materialneutrala. Det betyder inte att tekniska krav har försvunnit. Skillnaden är snarare att det i större utsträckning är upp till projektören att välja hur kraven ska uppfyllas.

Det är också viktigt att inte dra slutsatsen att alla allmänna råd har försvunnit. Två av föreskrifterna, den om bärförmåga och den om brandskydd, innehåller fortfarande sådana.

Det som däremot blir tydligare är betydelsen av projektering, kontroll och dokumentation.

Det räcker alltså inte alltid att kunna peka på en färdig lösning och säga att den är beprövad. Projektet behöver kunna visa hur kraven har hanterats och kontrollerats.

Friheten ökar, men det gör också kraven på att kunna visa hur

Ett tydligt exempel finns i reglerna om bärförmåga, stadga och beständighet.

I BFS 2024:6 anges eurokoderna med svenska nationella bilagor i ett allmänt råd, som ett sätt att uppfylla de funktionella kraven. Om dimensioneringen görs enligt eurokoderna på det sätt som anges i rådet behöver man inte dessutom visa på ett annat sätt hur kraven på tillräcklig bärförmåga, stadga och beständighet uppfylls. Kraven på kontroll och dokumentation gäller däremot oavsett metod. Kontrollen får inte göras i den färdiga byggnaden, och för byggnader i säkerhetsklass 2 eller 3 krävs dessutom en dimensioneringskontroll av någon annan än den som har dimensionerat.

Väljer man en annan metod blir det viktigare att kunna visa att den valda lösningen faktiskt uppfyller kraven. För projekteringen innebär det att informationen runt lösningen blir viktigare. Hur har den dimensionerats? Vilka förutsättningar gäller? Vilka kontroller har genomförts? Var finns underlaget?

Det är frågor som i hög grad handlar om informationshantering.

Alla är inte överens om vad som faktiskt har förändrats

De nya reglerna har också väckt diskussion om vilken effekt förändringarna faktiskt får på kravnivån.

Sveriges Arkitekter kritiserade under remissarbetet delar av förändringen och menade att vissa krav i praktiken sänks eller blir mindre tydliga. Som exempel har organisationen lyft frågor kring bland annat dagsljus, möjligheten att utforma rum utan fönster och förändrade krav på rumshöjd.

Boverkets bedömning är däremot att kravnivån inte har sänkts. Myndigheten beskriver förändringen som en övergång till mer renodlade funktionskrav, där tolkningen i fortsättningen görs av branschen utan myndighetens vägledande allmänna råd.

För projekteringen blir den mest intressanta frågan: Vad innebär det för vårt sätt att arbeta när det inte längre finns lika många färdiga lösningar att luta sig mot?

Det som märks först kan finnas i era egna dokument

En förändring som är lätt att missa är att det nya regelverket inte bara påverkar själva projekteringen. Gamla hänvisningar till BBR och EKS kan finnas på många fler ställen än i de dokument som projektörerna arbetar direkt med.

Det kan handla om:

  • mallar och tekniska beskrivningar
  • kravspecifikationer
  • projekteringsanvisningar
  • checklistor
  • kontrollplaner och kontrollrutiner
  • interna instruktioner
  • avtal och administrativa dokument
  • CAD- och BIM-mallar
  • rutiner för granskning och leverans

Här är det lätt att fortsätta göra som tidigare, helt enkelt eftersom de gamla formuleringarna redan finns inbyggda i organisationens arbetssätt.

En enkel första åtgärd är därför att söka efter ”BBR” och ”EKS” i relevanta mallar och dokument. Alla träffar behöver inte vara fel, men varje träff är en anledning att kontrollera om hänvisningen fortfarande är aktuell.

Boverkets jämförelsetabeller kan samtidigt användas för att hitta motsvarigheter mellan äldre och nya regler.

Branschen fortsätter till stor del att göra som tidigare

Att arbetssätten inte förändras över en natt är kanske inte så konstigt.

I en undersökning från Svensk Byggtjänst i maj 2026 uppgav en fjärdedel av de svarande att de hade använt de nya reglerna i något projekt. Det innebär att ungefär tre av fyra ännu inte hade gjort det. Samtidigt hade andelen som uppgav att de hade god förståelse för de nya reglerna minskat från 31 till 27 procent jämfört med mätningen i november 2025.

En förklaring är att många befintliga och beprövade lösningar fortfarande kan uppfylla de nya funktionskraven. Det finns alltså inte alltid någon omedelbar anledning att ändra en lösning som redan fungerar. Men det skapar också en intressant situation. Om samma lösningar och samma arbetssätt fortsätter användas, förändras inte automatiskt det sätt som projekteringen bedrivs på.

Det är först när organisationen börjar använda den ökade friheten som förändringen får praktisk betydelse.

Vad händer med projekteringen när reglerna blir mer funktionsbaserade?

Det är här BIM och digitala arbetssätt blir intressanta.

När fler lösningar behöver bedömas, kontrolleras och dokumenteras ökar också betydelsen av att informationen i projektet är strukturerad och spårbar. För en projektör kan det handla om att säkerställa att rätt information finns i modellen. För en BIM-ansvarig kan det handla om att skapa kontroller som gör det möjligt att upptäcka avvikelser innan de når en leverans. För en projektorganisation kan det handla om att veta var ett visst beslut fattades, vilken information som låg till grund för det och hur kontrollen dokumenterades.

Det betyder inte att BIM-modellen automatiskt kan avgöra om en byggnad uppfyller ett funktionskrav. Det ansvaret ligger fortfarande hos de personer som projekterar och verifierar lösningen. Men modellen kan ge bättre förutsättningar för att hantera arbetet runt omkring. Och där finns en tydlig möjlighet till automatisering.

Vad går att automatisera?

Börja med att automatisera repetitiva uppgifter. Det finns en mängd moment i projekteringen som inte kräver mänskliga bedömningar varje gång.

Det kan exempelvis handla om att:

  • kontrollera att obligatoriska parametrar finns i modellen
  • identifiera avvikelser från en definierad standard
  • uppdatera återkommande information
  • kontrollera leveranser
  • skapa listor och sammanställningar
  • exportera information
  • göra samma kontroll på samma sätt i flera projekt

Det är också här verktyg som AEC:s Infra, Cadium och Struct.IQ kan användas som exempel på olika typer av automation och kvalitetssäkring. Infra fokuserar bland annat på kontroll och hantering av digitala leveranser, Cadium på återkommande förändringar i CAD-underlag och Struct.IQ på att skapa återanvändbara automationer i Revit.

Poängen är inte vilket verktyg som används utan att ställa frågan: Vilka delar av vårt arbetssätt behöver vi egentligen fortsätta göra manuellt?

Nya energiregler från 1 oktober

Det är lätt att prata om ”de nya byggreglerna” som om allt förändrades den 1 juli. Så är det inte riktigt.

Energiområdet har hanterats separat och energikraven låg kvar i BBR under övergången. Den 28 augusti 2026 beslutade Boverket om nya energiregler, BFS 2026:9, som börjar gälla den 1 oktober 2026.

Även här finns en övergångsperiod. Under ett år kan byggherren välja att tillämpa antingen de nya energireglerna eller de äldre reglerna i BBR.

Samtidigt pågår ett större arbete kopplat till EU:s reviderade energiprestandadirektiv, EPBD. Enligt direktivet ska växthusgasutsläpp under byggnadens hela livscykel beräknas och redovisas från den 1 januari 2028 för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter, och från den 1 januari 2030 för alla nya byggnader. Hur det ska genomföras i svensk rätt är ännu inte beslutat. Boverket lämnade förslag i juni 2026.

Det är värt att hålla isär de olika frågorna. Livscykelutsläpp och energianvändning under drift är relaterade, men de är inte samma regelverk.

Boverket nya byggregler tidslinje

En rimlig första sak att göra

  1. Inventera era dokument.
    Sök efter BBR, EKS och andra gamla hänvisningar i mallar, checklistor och instruktioner.
  2. Identifiera era viktigaste kontrollpunkter.
    Vilka kontroller görs idag? Vilka dokumenteras? Var sparas resultatet?
  3. Titta på informationen i BIM- och CAD-miljön.
    Finns den information som behövs för att göra kontrollerna på ett konsekvent sätt?
  4. Leta efter repetitiva moment.
    Vilka uppgifter görs om och om igen i varje projekt?
  5. Automatisera där det ger effekt.
    Börja med ett konkret moment i stället för att försöka automatisera allt.

De nya byggreglerna handlar i grunden om hur krav ska uppfyllas. Men för projekterande organisationer handlar förändringen också om något mer praktiskt: Hur skapar vi arbetssätt där det är enkelt att välja rätt lösning, kontrollera den och visa hur vi kom fram till den?

Det är där den verkliga förändringen kan komma att märkas.